Kattastrofisk vetenskap

oktober 25, 2019 0 av admin

Om föregående inlägg handlade om myter riktar dagens kattologiska inlägg blicken mot kattastrofisk vetenskap! På sistone har nämligen radion mjauat nyheter som den bästa kattolog…

En vetenskapsman slog nyligen fast att katter inte bara kommunicerar med språk utan att de även använder liknande koder som deras mattar och hussar, ex. att en hög och ljus röst signalerar snällhet. Först tänkte denna kattolog att vetenskapsmannen knappast kan vara kattägare då detta låter som en självklarhet! Denna harm ersattes dock med förståelse – alla har inte haft privilegiet att få närstudera våra felis catus med samma ingivelse och passion som undertecknad! En annan nyhet som nyligen nådde mina och bloggens kattmoder Smillas öron var en expert som menade att katter har ett ganska dåligt lokalsinne och att de därför lätt kan irra bort sig.

Jag får erkänna att jag först lyssnade med blott ett öra men nyheten slog mig som sann. Med Smilla i knäet under en kelstund kommenterade jag nyheten och påminde Smilla om den stora kattastrof-turen 09 då hon irrade bort sig och behagade leva rövarlöv i det vilda i hela tre månader innan jag slutligen hittade och fick föra hem henne igen. Huruvida Smilla reagerade på påminnelsen eller om hon var missnöjd med mitt avbrutna klappande ska jag låta vara osagt, men hon visade tydligt sitt missnöje. Om detta betyder att katter (som människor) är dåliga på att ta kritik är en fråga som vetenskapen snarast bör undersöka.

Apropå vetenskap. Utöver kattolog är jag dessutom yrkesarbetande. I denna roll är det jag som brukar få ta hand om de allsköns utmaningar som mina kollegor inte vill befatta sig med. Som annonsering på nätet. Vilket visade sig vara en vetenskap och minst sagt en utmaning – fram till att jag hittade en grymt kompetent partner. Så gör er själva en tjänst och googla på redcarpet Google AdWords.